Så till bygget.  I mina tre olika boxningar (Kopro, SMER, Mister Hobby Kits) så är gjutningarna lika dåliga med en hel del gjutskägg, mismatch mellan tappar och hål och böjda vingar och kropp. Dvs. behov att rikta upp delarna. Jag doppar delarna som behöver riktas i kokhett vatten i en stor temugg. Bort med tapparna som inte matchar sina hål.

  

  
Jag tog inte bara bortgjutskägg utan karvade bort en hel del styren för att jämna till insidan på kabinen. Jag limmade in flera styrenbitar för att säkra skarven mellan kroppshalvorna.

  
Jag placerade in ett golv men utan en plan på att göra någon detaljering av kabinen. Jag hade vid tillfället inga bilder på inredningen. Den gula färgen på kabinen tog jag från ett färgfoto med öppen kabindörr där insidan på kabindörren har en ljust gul färg. Jag använde Humbrols vita nr 34 och droppade i gul nr 99. Blev väl mycket gult efter torkning.

  
Jag limmade ihop kroppshalvorna som var böjda som en banan stegvis, och lät limmet torka länge för att kunna rikta up delarna utan att den tidigare gjorda limningen släppte. Krävdes ganska hård press. Jag lyckades inte så bra med att rikta upp kroppshalvorna då de blev något inåtböjda i skarven trots alla styrbitar.  Följaktligen krävdes en hel del spackel för att undersidan skulle bli slät.

Vid torrpassning av fronthuven visade det sig att kroppen på en av modellerna blev väl smal så jag fick shimsa in en remsa plast både vid cockpit och på undersidan för att fronthuven skulle passa bättre.

  
Jag hade införskaffat två olika fotoetskit (Brengun, Kora) mest för att se hur de såg ut. Intressant nog så hade de två  tillverkarna olika uppfattning om höjden på dörren in till cockpit. När jag ändå hade köpt dessa kit så satte jag in dem på två av planen och anpassade öppningen enl.  fotoetsplåten.

En tång fick agera enkel jigg vid limning av stabilisator. Tyngden för fixeringen är inte med på bilden.  Här krävdes det också spackel för att få en riktigt snygg skarv.

   Motorgondolhalvorna matchade inte heller varandra så bra så det blev en hel del slipning, spackling och åter slipning för att få acceptabel passning mot frontdel och vinge.

  
Det jag uppskattar med att bygga flera av samma modell är dels att man kan prova olika tekniker att lösa problem. Men också att man kan tillämpa en lösning som fungerar bra, på efterföljande byggen. Nu blir det dock inte alltid så, då det är lätt att falla för behovet att rationalisera bygget och köra flera parallellt.

  
Jag behöver väl knappast tillägga att vingarna krävde en del spackling i skarven mot kroppen.

  
Montering av detaljerna i cockpit var inte problemfritt då sätena var för breda och krävde att jag karvade ut på sidorna. I ett av planen använde jag sätena som var inkluderade i en av de införskaffade PE-satserna. Jag vet inte om dessa var bättre än sätena från byggsatserna som jag gjorde lite förbättringar på med nack- och sidostöd. Bältena är gjorda med 0,7 mm tejp och spännen med tubplåt. Cockpit är målad med  Humbrol mörkgrå nr 27 och sätena med nr 70.

    
För maskering av cockpit fronthuv finns det färdiga masker men jag beslutade att köra med tejp och vass skalpell. För den runda delen så tog  jag fram ett av mina favoritverktyg. Med lite ”fransning” så passade runda masken perfekt.

  
Knepet med att skära ut maskerna själv är en riktigt vass skalpell och ta ny efter varje huv. Intagen på ryggen är gjorda med en bit tubplåt.

  
Passning mellan fronthuv och flygplanskroppen blev inte som jag önskade trots många torrpassningar och kontroller. Huven limmade jag fast med Gator’s Acrylic Hobby Glue. Mycket maskeringstejp för att minimera spridningen av spackel.

  
Landningsställen fick en liten detaljering med en bromsslang som jag noterat ute vid Arlandasamlingarna. Originalhjulen från byggsatserna fick också en detaljering av naven som jag tyckte blev bättre än navet på de resinhjul som ingick i PE-satsen. Ett försök att skapa spår i däcken gick väl sådär.

  
Antenner och pitotrör är alla egentillverkade. Pitotrör ingår i satsen men är som vanligt alldeles för grovt. Insugsskydd till motorerna är en egen konstruktion gjord efter bilder på parkerade plan.

  
Förutom Kopro byggsatsen som kompletterats av Hobby Center Helsingborg så hade övriga fyra byggsatser tvåbladiga propellrar. Med spinnerbilder från Arlandasamlingarna gjorde jag en mall. Sen var det bara att spänna fast en plastrod i borrmaskinen och med filar av olika grad och smärgelduk forma spinnern enligt mallen.

  
Spinnern kapades loss med rakbladssågen. Medveten om att det finns verktygsmallar för trebladiga propellrar men prislappen avskräckte mig så jag löste det med gradskiva och linjer på underlaget för borrningen och limning av bladen.

  
Jag gjorde det enkelt för mig och använde bladen från de tvåbladiga så långt de räckte och sen blev det till att egentillverka 4 st blad för att få ihop 24 st blad.