Mina byggen av svensk gammelpansar är en skön avkoppling då jag inte har några större förväntningar på resultat då jag är helt okunnig om pansar som fordon och förband. Min närmaste kontakt med pansar var en provåkning i en stridsvagn 103 i början på 70-talet. Jag provar olika färger och målningstekniker för att se hur de tar sig ut och själv bli bättre på hantering av airbrushen.

Inför varje bygge har jag studerat bilder på nätet och modellbeskrivningen men inte fokuserat på en specifik förebild. Jag har heller inte varit konsekvent i förbättringsåtgärder och extra detaljering av modellerna. Ibland har jag lagt ner lite mer ansträngning och ibland skippat att t ex att göra riktiga handtag med tråd, i st f markering i plasten eller platt PE (fotoets).

Flera av modellerna är gjutna med resin som massiva ”klossar” och för en eventuell framtida placering i ett diorama så har jag lättat på vikten genom att borra hål från undersidan. Den lilla modellen m/37 stoppade jag in lite bly i för att jag tyckte det var lättare att hantera och måla modellen med viss tyngd.

De enda extra inköp jag gjort är två dekalset med Svenska pansardekaler och ett set från Black Lion Decals (Baltic States 1919-1940).

Det blev hela 19 modeller i min serie av gammelpansar.